→ “Vad du behöver veta från den senaste SWP-rapporten – sammanfattat med AI”

Här är en koncentrerad sammanfattning av vad rapporten “The Tipping Point: An Emerging Model of European Security with Ukraine and without Russia” innebär för SV-A-R, med fokus på svenska/nordiska lägesbedömningar, EU/Nato-ramverk, Ukraina-stödet, Rysslandsbilden, och operativa implikationer för svensk säkerhet, beredskap och resiliens.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Sverige och Norden

• Nordiska länder delar hotbild: Ryssland ses som huvudhot, med förväntad ökning av sabotage, påverkansoperationer och aggressivt beteende kort–medellång sikt; direkt militärattack bedöms låg på kort sikt men växer över tid, särskilt i finsk debatt.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Fokusområden: Östersjöområdet och Arktis/High North; Kola-halvöns kärnvapendimension ger strategisk tyngd åt Arktis och driver USA-intresse via tidig varning (Grönland).2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Avskräckning prioriteras: Kraftig upprustning, fördjupad regional försvarssamverkan (NORDEFCO, NB8, JEF) och bilaterala DCA med USA; Finland/Sverige gick in i Nato utan nationella restriktioner, medan Norge bibehåller vissa “reassurance”-element (ex. icke‑kärnvapen i fredstid) och begränsat risksamarbete med Ryssland i säkerhetskritiska nischer (hotline, fiske).2025RP05_TippingPoint.pdf​

• EU ses som sekundärt till Nato för hård säkerhet men allt viktigare som stödjande ram (industri, mobilitet, upphandling, ammunition); nordiska kapital vill bevara transatlantisk länk och bygga europeisk pelare i Nato.2025RP05_TippingPoint.pdf​

EU:s linje mot Ryssland och med Ukraina

• Skifte 2022: EU ser Ryssland som existentiell utmaning, driver ”decoupling och containment”, vill eliminera gråzoner mellan EU/Nato och Ryssland; sanktionslinje och långvarig isolering bedöms bestå, trots risk för normaliseringsimpulser i vissa medlemsstater.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• EU:s Ukraina‑politik: Inriktad på medlemskapsperspektiv, militärt stöd och gradvis integration; EPF, EUMAM, ASAP och SAFE används för att höja leverans- och produktionsförmåga samt närma Ukraina EU/Nato:s säkerhetssystem.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Säkerhetsåtaganden: EU‑Ukraina‑överenskommelsen (2024) ger konsultationsmekanism men ej artikel‑5‑liknande garanti; diskussion om att ge tyngd via artikel 42.7‑logik som politisk signal under förhandlingsperioden.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Ny säkerhetsordning: Konturer liknar blockpolitik; EU vill vara “ankare”, men USAs opålitlighet ökar press på europeisk upprustning och sammanhållning; kritisk brytpunkt blir villkoren för ett framtida Ukraina‑avtal/eldupphör.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Ukraina som del av europeisk säkerhet

• Nordisk konsensus: Ukraina bör integreras fullt i EU och Nato; långsiktig fred anses kräva ett starkt Ukraina; förslag om mycket stor ukrainsk armé som Europas första försvarslinje efter krigsslut förekommer i debatten.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Åtaganden: Samtliga nordiska länder har 10‑åriga säkerhetssamarbetsavtal och ligger i topp vad gäller stöd mätt mot BNP; prioriteringar inkluderar ammo‑produktion, utbildning, innovationssamarbete och drönarteknik.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Storbritannien, Polen, Turkiet – relevanta vektorer

• Storbritannien: NATO‑först, ledande militärt stöd, långsiktiga UKR‑avtal (inkl. 100‑års‑partnerskap), co‑ledarskap i Nato‑koordinationen och i “coalition of the willing”; ser UKR i Nato som stabilaste garantin; budgettryck kan bromsa ambitionsnivån.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Polen: Drivande för hård avskräckning, östlig flank, “de‑imperialisering” av Ryssland via geopolitisk pluralitet i öst; ser Belarus som varningssignal och Suwałki‑korridoren/Kaliningrad som kärnproblem.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Turkiet: Strategisk ambivalens; håller Montreux‑linjen, balanserar mellan Kiev/Moskva och Väst; relationer med USA/EU komplexa; energiberoende och regionala intressen styr; sänkt handel med Ryssland 2023–24 och diversifierad LNG‑import, men fortsatt transaktionellt agerande.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Implikationer för SV-A-R (Sverige – Analys – Rekommendation)

• Hotbild och indikatorer: Prioritera lägesbilder för ryskt hybridtryck i Norden/Östersjön (sabotage, undervattensinfrastruktur, psyops, GRU‑mönster), gränsdynamik Finland, samt kärnvapenretorik och rysk Norra flottans övningsmönster i High North.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Avskräckning och mottaglighet: Fortsätt skalförstärka mark‑luft‑sjö i Mellersta/Norra militärregioner; säkra värdlandsflöden och militär mobilitet (PESCO Military Mobility), lager/underhåll i Sverige för Nato‑förstärkning, samt bas‑ och skyddsnät för kritisk infrastruktur.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• EU‑verktyg för svensk effekt: Maximera nyttjandet av EPF/EUMAM/ASAP/SAFE för att samtidigt stärka Ukraina och svensk‑nordisk försvarsindustri (särskilt ammunition, robotar, C‑UAS, sjöminor, sensorer); driva gemensamma upphandlingar och produktionskluster i Norden/Baltikum.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Ukraina‑linjen: Stå fast vid “irreversibel” EU/Nato‑bana för Ukraina, bidra till trovärdiga säkerhetsarrangemang som ger avskräckning före Nato‑medlemskap; förbered svensk roll i eventuella konsultations‑/stödsformat under eldupphör, utan att undergräva Nato‑ramen.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Transatlantisk riskhantering: Bygg europeisk pelare i Nato med nordiskt/nb8‑djup, redundans i försörjningskedjor och beredskapslager för att hantera USA‑osäkerhet 2025–2028; fördjupa DCA‑genomförande med USA samt interoperabilitet i JEF och med UK/DE/FR.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Inrikes resiliens: Höj tröskeln mot påverkanskampanjer och ekonomisk sårbarhet; skydda energi/telekom/hamnar/digitala noder; stärk psykologiskt försvar och kommunal krisförmåga; kalkylera långvarig sanktionsregim och exportkontroll mot Ryssland.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Arktis/Östersjö‑samordning: Synka svensk planering med norsk reassurance‑praxis i norr för riskreduktion, och med finsk/svensk sjö‑ och luftsamverkan i Östersjön; nyttja Grönlands tidigvarningsrelevans för svensk lägesbild via Nato/EU‑kanaler.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Scenarier vid krigsslut: Bevaka riskscenarier där USA prioriterar uppgörelse som inte gynnar Ukraina; förbered EU‑ledda övervaknings/implementeringsmekanismer där Sverige kan bidra civilt‑militärt, samtidigt som rysk hegemoni motverkas.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Att bevaka särskilt för beslutsfattare

• Tempo och utformning av EU:s stödverktyg (EPF/ASAP/SAFE) och ammunitionstillväxt relativt ukrainska behov 2025–2027.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Nato‑planering för norra området efter svensk/finsk anslutning, inklusive förhandslagring, luftförsvarsluckor och sjöminröjning.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Rysk hybridaktivitet mot svensk infrastruktur, sjöfart och energikedjor i Östersjön/Arktis samt kärnvapen‑signalering från Kola.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• USA‑policy‑skiften och Storbritanniens uthållighet (budget kontra ledarskapsambitioner), inklusive “coalition of the willing”‑idéer.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Polsk‑litauiskt fokus på Suwałki/Kaliningrad och konsekvenser för svensk förstärkningslogistik.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• Turkiets balanspolitik och Montreux‑tillämpning som påverkar Svarta havets dynamik och global spannmåls/energiflöden.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Kort slutsats för SV-A-R

• Svensk strategi bör kombinera hård avskräckning i Nato‑ram med robust inrikes resiliens och ett aktivt EU‑instrumentbruk som samtidigt stärker Ukraina och svensk förmåga; kärnan är att minimera gråzoner, säkra nordiska flöden och bygga uthållig kapacitet inför en lång konflikt och en möjlig blockpräglad säkerhetsordning i Europa.2025RP05_TippingPoint.pdf​

• https://ppl-ai-file-upload.s3.amazonaws.com/web/direct-files/attachments/54536538/b74f72d7-81cb-46e4-bfb3-1ff2907beae9/2025RP05_TippingPoint.pdf

Problematisering: Risker för europeisk kontrollförlust över utvecklingen i Ukraina och gentemot USA

Studien utgår från premissen att Europa kan och kommer agera sammanhållet för att integrera Ukraina i västerländska strukturer och hålla Ryssland utanför säkerhetsordningen. Flera kritiska brister och sårbarheter pekar dock på betydande risker för att utvecklingen kan ta riktningar som Europa varken kontrollerar eller förväntar sig.2025RP05_TippingPoint.pdf​

USA:s opålitlighet och risken för bilateral uppgörelse

Trumpadministrationens transaktionalism: Studien erkänner att USA sedan januari 2025 blivit "mer opålitligt och oförutsägbart" med en Rysslandsvänlig linje som pressar offret snarare än angriparen. Trump och hans medlare har hanterat förhandlingsprocesser "extremt oprofessionellt" och signalerat möjlighet att "dra sig ur förhandlingarna" och kraftigt minska vapenleveranser och underrättelsedelning med Ukraina.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Risk för europeisk exkludering: Orban och andra vittnar om att "bara Trump kan skapa fred" genom en direkt USA-Ryssland-överenskommelse. Studien noterar europiska aktörers rädsla för att "USA och Ryssland delineerar eller till och med påtvingar sin vision av en ny säkerhetsordning i Europa/Eurasien samtidigt". Vice President J.D. Vances tal vid München-konferensen februari 2025 beskrivs som en "väckarklocka" som signalerar att USA öppet stöder illiberalism och "verkar bekräfta Moskvas syn på kriget i Ukraina".2025RP05_TippingPoint.pdf​

Europeisk begränsad hävstång: Trots brittisk-fransk "coalition of the willing"-ledarskap har europeiska försök "hittills inte visat sig vara avgörande" – de har varken övertygat Trumpadministrationen att pressa Ryssland eller åstadkommit någon vapenvila. Koalitionen förblir i augusti 2025 "i stort sett en teoretisk planeringsövning" som siktar på att bli operativ "så snabbt som möjligt om en vapenvila skulle uppstå".2025RP05_TippingPoint.pdf​

Ukrainas militära och politiska sårbarhet

Militär utmattning: Rysslands "hänsynslösa utmattningsstrategi" ger "oroväckande resultat" – den ryska armén har gjort framsteg "om än till höga mänskliga kostnader" och systematiskt försvagar Ukraina. Ukraina har "upplevt svårigheter med att rekrytera soldater och motverka nya luft- och markattacker". Kreml förväntar sig att kunna "tvinga Ukraina att kapitulera" genom ständiga offensiver, wahållna attacker mot civil infrastruktur och permanent otrygghet.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Risk för europeisk övertygelse om oundvikligt nederlag: Orban uppgav i augusti 2025 att Ukraina redan "förlorat kriget" och att dess territorium kommer delas mellan Ryssland och väst. Även om detta är minoritetsposition bland EU-ledare, visar det hur narrativ om oundviklighet kan spridas och undergräva europeisk sammanhållning.2025RP05_TippingPoint.pdf​

EU:s strukturella svårigheter och interna motsättningar

Enanimitet och sabotageförmåga: Ungern och Slovakien har upprepat blockerat eller försvagat EU-positioner. Budapest blockerar kontinuerligt European Peace Facility för Ukraina-stöd, motsätter sig kapitelbörjan i Ukrainas EU-anslutningsförhandlingar och har hotat att veto sanktionsförnyelser. Orban beskriver sanktionerna som "Europa sköt sig själva i foten". Studien erkänner att "vissa EU-regeringar kan driva normalisering av rent ekonomiska, kommersiella eller till och med politiska skäl, börjande med lättnad av sanktioner mot Ryssland".2025RP05_TippingPoint.pdf​

Beroende av USA-närvaro för sammanhållning: Studiens vision om en europeisk pelare inom Nato vilar tungt på fortsatt amerikansk närvaro. Om USA kraftigt drar ner engagemanget eller helt lämnar Europa – vilket studien nämner som möjlighet – riskerar europeiska motsättningar att öppet bryta fram. Frankrike, Polen, Tyskland och Storbritannien har olika prioriteringar och strategiska kulturer; gemensamma försvarsinsatser saknar långsiktiga finansieringsmekanismer.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Fördröjd militär kapacitetsuppbyggnad: Även om USA skulle överge Ukraina eller drastiskt reducera stödet, "skulle det ta år, om inte årtionden, innan européer kan skaffa dessa militära förmågor". Europa saknar i dag kapacitet att fylla gapet efter USA vad gäller tunga vapenleveranser, underrättelser, logistik och avskräckning.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Bristande kontroll över fredsprocessen och efterkrigsordningen

Oklar "coalition of the willing"-mandat: Frågor som "utplacering av trupper i Ukraina för att säkra ett framtida avtal" har enligt studien inte "adresserats" trots von der Leyens påstående om "mycket precis plan". Storbritannien kräver "USA backstop" för truppinsats, vilket skapar cirkulär beroende om USA förblir oengagerat.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Risk för rysk-amerikansk "grand bargain": Studien varnar för att Trump kan välja att "anpassa sig till ryska intressen och positioner snarare än Ukrainas", vilket skulle ge "långvarig instabilitet" och "en Europa präglad av olika säkerhetsnivåer från land till land". EU-ledare (E3/Weimar+) har "starkt intresse" av robusta övervakningsmekanismer för ett vapenvila- eller fredsavtal, men studien ger inga belägg för att sådana mekanismer kan upprättas utan USA:s medverkan eller mot USA:s vilja.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Möjliga europeiska splittringsscenarior: Om USA och Ryssland enas om en lösning som Europa ser som oacceptabel (t.ex. neutralisering av Ukraina, territoriella eftergifter, ryska säkerhetszoner) kan Europa tvingas välja mellan att acceptera fait accompli eller agera ensam utan amerikanskt stöd. Studien ger ingen trovärdig plan för det senare scenariot. Vissa europeiska länder (Ungern, ev. Slovakien, delar av tysk opinion, fransk höger- och vänsterextremism) kan välja att ackommodera en sådan lösning, vilket ytterligare splittrar EU.

Ekonomiska sårbarheter och folkopinionens uthållighet

Sanktioners långsiktiga hållbarhet: Studien förutsätter att sanktioner "förblir och fortsätter" som ett medel att försvaga Ryssland ekonomiskt. Men ekonomiska kostnader för Europa (inflation, energipriser) och utmattning i offentlig opinion över tid kan underminera denna hållning, särskilt om kriget fortsätter i flera år till och USA minskar sitt engagemang.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Försvarskostnader och politisk motvilja: Nato-toppmötet i Haag juni 2025 kom överens om 5 procent av BNP i försvarsutgifter (3,5 procent militärt, 1,5 procent infrastruktur) under kommande tio år. Storbritannien, som redan når 2 procent, kämpar med att nå 2,5 procent till 2027 och måste för detta skära i utvecklingsbistånd med 40 procent; ytterligare höjning till 3,5 procent skulle kräva "skattehöjningar, ny skuldsättning och/eller nedskärningar annorstädes – alla extremt svåra åtgärder". Liknande svårigheter gäller hela EU. Om befolkningar och regeringar inte är villiga betala priset riskerar europeisk avskräckning att förbli retorisk.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Rysslands ökade kapacitet och allianser

Förberedelser för långt krig: Ryssland tycks förbereda sig för långvarigt krig genom samarbete med Nordkorea och Iran, kontinuerlig rekrytering, militarisering av ungdomar, krigsekonomisk omställning och kraftigt höjda försvarsutgifter (minst 7,2 procent av BNP 2025). Kreml har "maximalistiska mål" och visar "ingen brådska att inleda förhandlingar eller uppnå fredsavtal".2025RP05_TippingPoint.pdf​

Hybridkrigföring mot Europa: Ryska säkerhetstjänster har sedan 2022 "ökat strategisk signalering" och utfört "allt djärvare aktioner" inklusive mordförsök, sabotage, mordbrand och intensifierade desinformationskampanjer i Europa. AI-genererade deepfakes beskrivs som "nya verktyg för att attackera västerländska demokratier". Studien noterar att Ryssland redan "för krig mot europeiska länder genom hybridmedel" och påstår att "det kollektiva väst redan är i krig med Ryssland". Detta undergräver europeisk social sammanhållning och beslutsförmåga.2025RP05_TippingPoint.pdf​

Slutsats: Systematisk undervärdering av kontrollrisker

Studien bygger på en implicit antagande om europeisk strategisk autonomi och sammanhållning som inte fullt ut stöds av den empiriska bevisningen studien själv presenterar. Specifika risker inkluderar:

• USA-Ryssland bilateralism: Trump kan nå överenskommelse med Putin över Europa:s huvud, särskilt om det tjänar amerikanska intressen (Kina-fokus, handelstransaktioner, energi).

• Ukrainsk kollaps eller tvingad kapitulation: Militär utmattning kombinerat med minskat västligt stöd kan tvinga Kyiv att acceptera villkor Europa ser som oacceptabla, utan att Europa kan förhindra det.

• EU-fragmentering: Ungern/Slovakien kan blockera kritiska beslut; Tyskland/Frankrike/Italien kan vackla vid folklig opinion-tryck; Storbritannien saknar formella EU-verktyg och kämpar med budgetbegränsningar.

• Försvarsgap: Europeisk kapacitet att ersätta USA saknas och kan inte byggas i tid för att påverka krigsutfall eller fredsvillkor.

• Normalisering med Ryssland: Ekonomisk press och politisk trötthet kan driva enskilda EU-länder (eller ny tysk/fransk regering) att söka rapprochement med Moskva, splittrande europeisk front.

För SV-A-R innebär detta att beredskapsplanering måste inkludera pessimistiska scenarier där svensk och nordisk-baltisk säkerhet står utan amerikanskt skydd, där Ukraina tvingas till territoriella eller suveränitetsmässiga eftergifter, och där EU:s östflank finns i permanent osäkerhetszon mellan västerländska och ryska säkerhetssfärer – en situation som liknar det kalla kriget men utan klara Nato-garantier och med större europeisk intern splittring än någonsin.2025RP05_TippingPoint.pdf​

1. https://ppl-ai-file-upload.s3.amazonaws.com/web/direct-files/attachments/54536538/b74f72d7-81cb-46e4-bfb3-1ff2907beae9/2025RP05_TippingPoint.pdf