→ “Så tänker Försvarsmakten om framtidens svenska försvar (H 25)”

Lars-Erik Lundin
25 nov. 2025
7 min läsning

Uppdaterat: 29 nov. 2025

AI-genererad sammanfattning av förslag och debattfrågor

Sammanfattning av dokumentet

Den 24 november 2025 överlämnade Överbefälhavare Michael Claesson tillsammans med chef för försvarsstaben Carl-Johan Edström Försvarsmaktens samlade överväganden till regeringen. Dokumentet, som internt kallas "H 25", är resultatet av ett regeringsuppdrag från slutet av september 2025 där Försvarsmakten fick i uppgift att tydliggöra vilka åtgärder som är mest angelägna för att Sverige ska kunna uppfylla de förmågemål och prioriteringar som Nato har fastställt.forsvarsmakten+1

Dokumentets ramar och förutsättningar:

Övervägandena ska redovisas inom två anslagsnivåer: 3,1 respektive 3,5 procent av BNP. Försvarsmakten har tagit sin utgångspunkt i försvarsbeslut 2024 och gällande styrningar. Carl-Johan Edström betonar att "det här är inte en ny plan. Det är en bedömning av vad som krävs för att stärka vår militära förmåga och var resurserna gör mest nytta".mynewsdesk+1

Huvudprioriteringar:

Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget identifierar Försvarsmakten följande prioriterade områden för att bättre försvara Sverige och alliansen:forsvarsmakten

Luftförsvar - en kritisk förmåga för att skydda svenskt territorium och allierade styrkor
Långräckviddiga bekämpningssystem - för att kunna verka på djupet i operationsområdet
Logistik - grundläggande för uthållighet och förmåga att ta emot allierade förstärkningar
Personal och materielvård - säkerställande av krigsorganisationens funktionalitet

Därtill pekar Försvarsmakten på fortsatt behov av:forsvarsmakten

Skydd av förband och anläggningar
Utveckling av obemannade system
Stärkt cyberförsvar

Det utvidgade operationsområdet:

En central aspekt i dokumentet är anpassningen till det utvidgade operationsområdet inom Natos kollektiva försvar. Som Natomedlem har Sverige inte längre enbart ansvar för det egna territoriet utan måste kunna bidra till alliansens försvar i ett större geografiskt område, särskilt på den norra flanken och i Baltikum. Detta kräver både ökad interoperabilitet och förmåga att verka tillsammans med allierade styrkor.msb+1

Natos nya förmågemål:

Dokumentet relaterar direkt till Natos capability targets 2025 och den kraftiga ambitionshöjningen inom alliansen. Nato har höjt kravet på markstyrkor från cirka 80 till 120-130 brigader, en ökning med cirka 50 procent. Alliansens generalsekreterare Mark Rutte har dessutom betonat behovet av att öka försvarsutgifterna till över 3 procent av BNP, med en långsiktig målsättning om 5 procent av BNP till 2035 (varav 3,5 procent på militära utgifter och 1,5 procent på försvarsrelaterade investeringar).riksdagen+3

Samverkan med andra myndigheter:

Övervägandena har tagits fram i nära samverkan med Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Plikt- och prövningsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och övriga berörda myndigheter, vilket understryker totalförsvarets samlade ansvar.forsvarsmakten

TES: Sveriges nya strategiska ansvar kräver en fundamental omställning av försvarsförmågan

Kärntesen: Försvarsmaktens överväganden representerar en paradigmskifte där Sverige måste transformera sitt försvar från primärt nationellt territorialförsvar till en dual kapacitet som både ska försvara Sverige och bidra substantiellt till Natos kollektiva försvar i ett utvidgat operationsområde. Detta sker samtidigt som hotet från Ryssland bedöms kunna materialiseras "när som helst".svt

Argumentationen bygger på:

Det utvidgade operationsområdet - Sveriges ansvar sträcker sig nu bortom de egna gränserna till Baltikum och den norra flankenmsb+1
Ambitionshöjningen - Nato kräver 30 procent ökning av militära förmågor och försvarsutgifter på 3,5-5 procent av BNP, jämfört med Sveriges nuvarande cirka 2,6 procentlelundin+1
Tidspressen - ÖB Michael Claesson har varnat för att Ryssland kan testa Natos artikel 5 "mycket snart" eller "när som helst", vilket reducerar tiden för uppbyggnad drastisktomni+1

PROBLEMATISERING: Strukturella spänningar och strategiska dilemman

1. Det ekonomiska dilemmat

Det föreligger en fundamental spänning mellan de militära ambitionerna och de ekonomiska realiteterna. Även om regeringen har ökat anslagen kraftigt (över 170 miljarder extra till det militära försvaret 2025-2030), finns det en grundläggande fråga om prioritering:regeringen+1

Nationellt försvar kontra Nato-åtaganden: Dokumentet måste balansera Sveriges nationella försvarsbehov (fyra brigader till 2030, stridsgrupp på Gotland) mot Natos krav på bidrag till det kollektiva försvaret. Det finns risk för att svensk förmåga att försvara hela det egna territoriet underordnas kraven på bidrag till Baltikum och Finland.alliansfriheten+1
Kvantitet kontra kvalitet: Med begränsade resurser tvingas Försvarsmakten välja mellan att bygga fler förband eller högre kvalitet på befintliga. Erfarenheter från Ukraina visar att både massa och kvalitet är avgörande.riksdagen

2. Kapacitetsproblemet och produktionsrealism

Flera analyser pekar på att det svenska försvaret, liksom Natos europeiska medlemmar, har betydande kapacitetsbrister:

Industriell kapacitet: Svensk försvarsindustri har svårt att hålla takten med den ökade produktionen. Även när pengar finns, tar det tid att bygga upp produktionslinjer.militardebatt+1
Personalbristen: Försvarsmakten behöver bygga ut med tiotusentals soldater samtidigt som arbetsmarknaden är ansträngd och konkurrensen om arbetskraft är hög.msb+1
Tidshorisonten: Många av de föreslagna förmågorna tar 5-10 år att utveckla och implementera, men det säkerhetspolitiska läget kräver snabbare lösningar.svt+1

3. Det strategiska gråzonproblemet

Dokumentet fokuserar primärt på konventionell militär förmåga, men det moderna hotlandskapet är mer komplext:

Hybridhot och gråzonsproblematik: Ryssland använder hybridmetoder - sabotage, cyberattacker, desinformation, försök att polarisera samhället. ÖB Claesson har själv betonat att "Ryssland kombinerar attacker mot infrastruktur med desinformationskampanjer".ft+1
Tröskeleffekten: Det finns en risk att fokus på högintensiv konventionell krigföring minskar förmågan att hantera gråzonshot som faktiskt kan vara mer sannolika på kort sikt.

4. Alliansdilemmat och strategisk autonomi

Sveriges inträde i Nato innebär både säkerhetsgarantier och begränsningar:

Beroende av allierade: Den nationella förmågan att självständigt försvara Sverige minskar när resurser allokeras till gemensamma Nato-åtaganden.alliansfriheten
Strategisk prioritering: Sveriges försvar planeras nu inte enbart utifrån nationella behov utan måste anpassas till Natos regionala planer, vilket kan innebära att vissa svenska förmågor prioriteras ner.alliansfriheten+1
Politisk sårbarhet: Med ett ökat beroende av Nato blir Sverige mer beroende av amerikanskt engagemang i Europa, vilket kan vara osäkert beroende på amerikansk politik.riksdagen

5. Det civila försvarets underordning

Dokumentet fokuserar primärt på militär förmåga, men erfarenheter från Ukraina visar att civilförsvar och samhällsresiliens är avgörande:

Resursprioritet: Medan det militära försvaret får 170+ miljarder, får det civila försvaret 37,5 miljarder 2025-2030, trots att samhällets totala funktionalitet är kritisk för krigföring.regeringen
Totalförsvarstänkandet: Det råder en diskrepans mellan retorik om totalförsvar och den faktiska resurstilldelningen och prioriteringen.kkrva+1

6. Innovationsutmaningen

Ett underliggande problem är Sveriges förmåga till militär innovation:

Tekniksprånget: Moderna konflikter domineras av drönare, AI, precision strikes och cyberoperationer. Sverige riskerar att hamna efter i teknikutvecklingen om fokus läggs på traditionella plattformar.svt+1
Långsamhet i systemet: Anskaffningsprocesser tar ofta många år, medan teknologin utvecklas snabbt. Det finns risk för att system som beställs idag är föråldrade när de levereras.

SYNTES: Mot en adaptiv och realistisk försvarsstrategi

För att adressera dessa dilemman krävs en syntes som balanserar olika spänningsfält:

1. Strategisk klarhet och prioritering

Sverige måste göra tydliga strategiska val:

Definiera kärn kapaciteter: Vilka förmågor är absolut nödvändiga för nationellt försvar, och vilka är primärt för Nato-bidrag? Detta kräver en öppen diskussion om vad Sverige faktiskt kan åta sig.
Temporal prioritering: Kortsiktiga behov (nästa 2-3 år) kontra långsiktig uppbyggnad (2030-2035). Det kan krävas "good enough"-lösningar på kort sikt för att bygga trovärdighet, medan långsiktiga investeringar i avancerad teknologi fortsätter.

2. En totalförsvarsstrategi i praktiken

Försvarsmaktens överväganden måste integreras i en bredare totalförsvarsstrategi:

Civilt-militär samordning: Stärka kopplingen mellan militär försvarförmåga och samhällets resiliens. Logistik, sjukvård, energiförsörjning och kommunikationer är lika kritiska som stridsvagnar.msb+1
Samhällsmobilisering: En trovärdig försvarsförmåga kräver brett folkligt stöd och förståelse. Hemvärnet, frivilligorganisationer och det civila samhällets engagemang är avgörande.forsvarsmakten

3. Smart resursanvändning och innovation

Givet begränsade resurser måste Sverige vara smart:

Asymmetriska lösningar: Satsa på områden där Sverige kan ha komparativa fördelar (ubåtar, kustförsvar, arktisk expertis) snarare än att försöka matcha större makter på alla områden.
Snabb teknologiadoption: Lära av Ukraina - billiga drönare, innovativa taktiker, snabb OODA-loop. Sverige bör investera i flexibla, modulära system som kan uppdateras snabbt.kkrva+2
Nordisk-baltisk samordning: Fördjupat samarbete med Finland, Norge och Baltikum för att skapa lokala kritiska massor och undvika dubbelarbete.kkrva+1

4. Realistisk tidsplanering och etappindelning

Erkänna att full måluppfyllelse tar tid:

Fas 1 (2025-2027): Snabb förstärkning av kritiska förmågor - luftvärn, logistik, beredskapsnivå. "Good enough"-lösningar för att skapa trovärdighet nu.
Fas 2 (2028-2030): Fullt ut fyra brigader, stärkt marin och flygvapen enligt försvarsbeslut 2024, uppfyllande av 3,5% BNP-målet.riksdagen
Fas 3 (2031-2035): Full integration i Natos försvarsplaner, avancerade system, måluppfyllelse mot 5% BNP om så krävs.svt

5. Balanserad alliansintegration

Sverige måste vara en trovärdig allierad utan att förlora nationell handlingsfrihet:

Dubbel kapacitet: Bygga förband som kan både försvara Sverige och bidra till Nato. Exempel: brigader tränade för både nordiskt territorialförsvar och expeditionär krigföring.
Bevara kärn förmågor: Säkerställa att vissa kritiska nationella förmågor (ubåtar, JAS Gripen, territorialförsvar av norrland) aldrig helt underordnas alliansen.

6. Demokratisk förankring och transparens

Försvarsmaktens överväganden måste följas av en bred samhällsdebatt:

Öppenhet om utmaningar: Regeringen och Försvarsmakten bör vara öppna med vilka svårigheter som finns - personalbrist, industriella flaskhalsar, ekonomiska begränsningar.militardebatt
Parlamentarisk enighet: Försvarspolitik kräver långsiktighet som överlever regeringsskiften. Bred politisk enighet är avgörande.riksdagen+1

Slutsats

Försvarsmaktens överväganden representerar en viktig milstolpe i Sveriges anpassning till Natomedlemskapet och det försämrade säkerhetspolitiska läget. Dokumentet identifierar rätt prioriteringar - luftförsvar, långräckviddig bekämpning, logistik - men väcker samtidigt fundamentala frågor om genomförbarhet, resurser och strategiska avvägningar.

Den verkliga utmaningen ligger inte i att identifiera vad som behövs, utan i att göra svåra val om vad som är möjligt att uppnå inom givna tidsramar och resurser. Sverige står inför en "trilemma": att samtidigt bygga upp nationell försvarsförmåga, uppfylla Nato-åtaganden och bibehålla ekonomisk hållbarhet. Detta kräver strategisk klokhet, politiskt mod och realism om vad som faktiskt går att åstadkomma.

I slutänden handlar det om mer än militär kapacitet. Det handlar om Sveriges förmåga att som nation möta det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget med både militär styrka och samhällelig motståndskraft. Försvarsmaktens överväganden är ett viktigt steg, men det är endast början på en långsiktig transformation som kräver hela samhällets engagemang.

→ “Så tänker Försvarsmakten om framtidens svenska försvar (H 25)”

AI-genererad sammanfattning av förslag och debattfrågor

Sammanfattning av dokumentet

TES: Sveriges nya strategiska ansvar kräver en fundamental omställning av försvarsförmågan

PROBLEMATISERING: Strukturella spänningar och strategiska dilemman

SYNTES: Mot en adaptiv och realistisk försvarsstrategi

Slutsats

Senaste inlägg

Kommentarer

Håll dig uppdaterad!

AI-genererad sammanfattning av förslag och debattfrågor

Sammanfattning av dokumentet

TES: Sveriges nya strategiska ansvar kräver en fundamental omställning av försvarsförmågan

PROBLEMATISERING: Strukturella spänningar och strategiska dilemman

SYNTES: Mot en adaptiv och realistisk försvarsstrategi

Slutsats

Kommentarer

Håll dig uppdaterad!

​