Planering är bra - benchmarks är bättre

Sveriges totalförsvarsuppbyggnad står inför en central utmaning: hur ska framstegen i att återuppbygga både det militära och civila försvaret mätas och följas upp på ett konkret och meningsfullt sätt? Frågan berör inte bara tekniska aspekter utan också politiska överväganden och gränsdragningar kring offentlighet och sekretess.

Etablerade och föreslagna mätbara indikatorer

För det civila försvaret

High angle view of a modern security system with surveillance cameras.

För det civila försvaret har Sverige tagit flera konkreta steg för att etablera mätbara benchmarks:

Resultatindikatorer i budgetpropositionerna

Från 2025 infördes de första resultatindikatorerna för det civila försvaret. Dessa omfattar bland annat:

• Antal civilpliktiga som skrivits in och krigsplacerats: 1 955 personer (2024)

• Antal civilpliktiga som genomgått utbildning: 301 personer inom räddningstjänst (2024)

• Antal organisationer som registrerat personal i krigsorganisationen: 61 myndigheter, 21 länsstyrelser, 19 regioner och 163 kommuner i slutet av 2024

• Försvarsvilja: 78% positiva till att delta i totalförsvaret utan fara för eget liv, 66% med fara för eget liv

• Antal kontroller och tillsyn av skyddsrum: cirka 1 600 kontroller och 5 000 tillsyner 2024, jämfört med 100 respektive 4 600 år 2023FOIs förslag till indikatorsystem

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har utvecklat ett systematiskt ramverk med tolv föreslagna indikatorer som speglar följande områden:

• Samhällsviktig verksamhet

• Försörjningssystem

• Samverkan mellan aktörer

• Krigsorganisation

• Bidrag till det militära försvarets förmåga

• Uppfyllande av internationella krav (NATO)

• Befolkningsskydd

• Sjukvård

• Motstånd mot desinformation

• Kriskommunikation

• Försvarsvilja

• Egenberedskap samt uthållighet och omställningsförmåga

FOI skiljer mellan direkt mätbara indikatorer (som konkret kan kvantifieras, exempelvis antal genomförda övningar) och bedömningsbaserade indikatorer (som kräver kvalitativa bedömningar av förmåga).

För det militära försvaret

För det militära försvaret finns mer etablerade system:

Krigsduglighet och typförbandsmålsättningar

Försvarsmakten följer upp krigsförbandens krigsduglighet mot fastställda typförbandsmålsättningar (RVT - Ramvillkor för Typförband). Detta omfattar:

• Grad av personalbemanningkrigsplacering av personal (krav: fullständig krigsplacering senast när förband inleder vidmakthållande)

• Materielkompletthet (krav: 90% av organisations- och effektbestämmande materiel)

• Anläggningar och infrastruktur

• Genomförda övningar (Särskilda övningar befl, Särskild övning förband, Krigsförbandsvöning)NATO Defence Planning Process (NDPP)

Som NATO-medlem genomgår Sverige nu Alliansens fyrårscykel för försvarsplanering:

• Capability Targets (CT) - konkreta förmågemål tilldelade Sverige

• Defence Planning Capability Survey - granskning vartannat år av nationella förteckningar över militära förband och deras förmåga

• Rapportering av gap mellan planerade och faktiska kapaciteter

Politiska och svårmätbara aspekter

Vissa dimensioner av försvarsfrmga är svårare att kvantifiera:

Försvarsvilja och samhällsresiliens

Även om opinionsundersökningar kan mäta attityder (som MPFs halvårsmätningar), är den faktiska beredskapen att agera under kris svårare att förutsäga. Försvarsviljan påverkas av långsiktiga kulturella, utbildningsmässiga och politiska faktorer som inte enkelt låter sig kvantifieras.

Strategisk flexibilitet och anpassningsförmåga

Förmågan att snabbt omställa samhället och ekonomin vid kris - vad Försvarsberedningen kallar totalförsvarets förmåga till anpassning - är i grunden kvalitativ. Den bygger på organisatorisk kultur, ledningsförmåga och praktisk erfarenhet som inte direkt kan mätas i förväg.

Politiskt beslutsmod och genomförandekraft

Riksrevisionen konstaterade 2025 att ett centralt problem med det civila försvaret inte varit avsaknad av planer, utan snarare otydlig styrning och långsam genomförandekraft. Detta är en politisk dimension som kräver kontinuerlig uppföljning av hur beslut faktiskt omsätts i praktiken.

Internationell samverkan och trovärdighet

Sveriges förmåga att ta emot och samverka med allierade styrkor (värdlandsstöd) är delvis mätbar genom övningar och planering, men den faktiska effektiviteten under skarpa förhållanden är svår att bedöma i förväg.Gränsdragning mellan offentligt och sekretessbelagt

Offentligt

Enligt svensk praxis och NATO-medlemskapets krav kan följande generellt vara offentligt:

• Aggregerade volymmått: Totalt antal brigader, fartyg, flygplan i krigsorganisationen

• Ekonomiska ramar och budgetar: Försvarssets andel av BNP, anslagsnåver, långsiktiga planeringsramar

• Övergripande förmågemål: Att Sverige ska kunna försvara sig i minst tre månader, att fyra brigader ska vara operativa 2030

• Resultatindikatorer på systemnivå: Antal utbildade civilpliktiga, antal organisationer med krigsorganisation, försvarsvilja i opinionsundersökningar

• Övningar och samarbeten: Information om genomförda större övningar, internationella samarbeten och viss NATO-rapportering

Sekretessbelagt

Försvarssekretessen enligt 15 kap. 2§ Offentlighets- och sekretesslagen omfattar uppgifter vars röjande kan antas skada Sveriges försvarsfrmga:

• Detaljerad operativ förmåga: Konkret krigsduglighet per förband, specifika materielbrister, detaljerade beredskapsplaner

• Detaljerad infrastruktur: Exakta positioner för ledningsplatser, skyddsobjekt, mobiliseringsplatser

• Konkreta sårbarheter: Identifierade gap i försörjningsberedskap, specifika svagheter i kritisk infrastruktur

• NATO Capability Targets i detalj: De exakta förmågemål som tilldelats Sverige från NATO är högt klassificerade, även om aggregerade data kan delas

• Underrättelser och hotbedömningar: Specifika hotanalyser och säkerhetsbedömningar

Spänningen om öppenhet

Det pågår en internationell debatt om NATOs brist på transparens. Alliansen har börjat överväga att dela viss klassificerad information med försvarsindustrin för att stimulera produktion, men parlamentarisk insyn är fortfarande begränsad. Detta skapar en demokratisk utmaning där viktiga beslut om resurser och förmågor fattas utan tillräcklig parlamentarisk granskning.Uppföljningsstruktur och ansvar

Myndigheten för totalförsvarsanalys (MTFA), inrättad 2023, har fått i uppdrag att systematiskt följa upp och utvärdera totalförsvaret:

• Genomföra analyser ur systemperspektiv

• Utvärdera genomförandet av totalförsvarsbeslut

• Föreslå förbättringar av styrning och uppföljning

• Bistå regeringen med kvalificerade kunskapsunderlag

MSBs årliga förmågebedömningar sammanställer beredskapsmyndigheternas rapportering och bedömer utvecklingen inom det civila försvaret.

Försvarsmakten rapporterar årligen läget i krigsorganisationen med bedömning av varje krigsförbands krigsduglighet.

Sammanfattning: Vägen framåt

De mest rimliga benchmarks för kontinuerlig uppföljning kombinerar:

Konkreta, mätbara indikatorer

• Personalvolymerbemannings- och utbildningsnivaer

• Materielkompletthetsgrader mot fastställda krav

• Infrastrukturinvesteringar och färdigställda anläggningar

• Antal genomförda övningar och deras omfattning

• Beredskapslager och försörjningskapacitet

• Ekonomiska ramar och genomförda investeringar

Kvalitativa bedömningar

• Förmågebedömningar mot operativa scenarier

• Samverkansförmåga mellan myndigheter och med allierade

• Organisations- och ledningsförmåga

• Anpassnings- och omställningsförmåga

Politiska och mjuka faktorer

• Försvarsvilja och samhällsresiliens

• Politisk enighet och genomförandekraft

• Internationell trovärdighet

Gränsen mellan offentlighet och sekretess bör dras så att aggregerad information om utvecklingstrender, volymmått och övergripande förmågemål kan diskuteras offentligt för demokratisk insyn, medan detaljer som kan skada operativ förmåga eller avslöja konkreta sårbarheter hålls hemliga. NATO-medlemskapet innebär att viss rapportering sker inom klassificerade ramar, men detta bör balanseras med ökad parlamentarisk insyn för att upprtthålla demokratisk legitimitet.